This Lullaby. Sarah Desen

Remy tror inte på kärlek
Kärlek är onödigt. Man blir bara sårad och beroende. Men ändå har hon själv haft mer relationer än hon kan räkna till. Hon vet precis hur man bryter upp, hur man dumpar och går vidare. Hon tillåter sig själv att bli småkär, bli intresserad men aldrig längre än så. När djupare känslor sätter in, då är det dags att bryta upp.
Sen träffar hon Dexter, som bokstavligt talat krashar in i hennes liv.


3/5


Breathless. Jessica Warman


Katie sitter ofta på taket med sin storebror Will och röker cigaretter.
Will som lider av schizofreni har periodvis varit inlagd på olika sjukhus under åren, men den här sommaren är han hemma för första gången på länge.
Inte mycket finns att göra i den tryckande värmen så den mesta tiden spenderas på taket eller i poolen. Poolen där Katie trivs som bäst. Hon älskar vatten och har alltid varit bra på att simma. Sen tre års ålder har hon deltagit i olika simlag och hon har alltid varit den snabbaste! Varje dag den här sommaren simmar hon i poolen och känner att hon blir bättre och bättre.
Katies föräldrar är båda väldigt frånvarande på olika sätt. Medan pappan är en överarbetande psykiater och sällan hemma (och därför fått öknamnet "The Ghost" av sina barn) så är mamman konstnär och därför ständigt i närheten, arbetandes i sin ateljé. Hennes problem är istället att hon dricker för mycket och innan lunchtid om dagarna är hon redan lätt berusad.
I Hillsburg (även kallat Hellsburg) där familjen bor, är de måttligt populära. Staden är en fattig liten håla där alla känner alla och då Katies pappa arbetar så mycket har familjen lyckats förbättra sin standard mer och mer, vilket grannarna inte ser på annat än med avund och förakt.
Med andra ord är det ingen lätt tillvaro för Katie och hon tar sin tillflykt till vattnet. Där kan hon slappna av och vara sig själv. Hon är även duktig i skolan men det är att simma hon älskar.



2/5  [okej]


Boken är uppdelad i fyra delar.

Part One. Mest introduktion av familjen, samhället och Katies bakgrund. Även en närmare inblick i hennes och Wills relation.
Mot slutet händer en incident som leder till att Will försöker ta livet av sig. Han hamnar på sjukhus och Katie själv skickas av sina föräldrar iväg till ett internat, "för hennes egen skull". Ett internat med inrikting på simning.

Part Two. För att slippa förklara sin trassliga familjesituation säger Katie till alla att hennes bror är död. Samtidigt som det får henne att känna sig illojal så är det ändå en lättnad att på sätt och vis. Det blir enklast så.
På internatet blir hon vän med skolans populäraste tjej, avancerar inom simningen och får extra tillsatt träningstid, hon träffar Drew som är hennes manliga motsvarighet i laget. Blir kär, men Drew är troende vilket inte riktigt går ihop med Katies egna livssyn och bagage. Simningen går bättre och tränaren föreslår en ansökan för sommarläsning på det prestigefyllda Yale university.

Part Three. Efter sommaren på Yale kommer Katie tillbaka med nyvunnet självförtroende. Allt flyter på bra, hon blir captain för simlaget och relationen till Drew blir djupare. Men en vacker dag står hennes mamma inne på hennes internatrum. Katies farfar har dött och de måste åka direkt. Mazzie, rumskamraten som Katie kommit allt närmare, får följa med och dan efter är det begravning. Det blir en kaotisk dag. På kvällen händer det som inte får hända. Brodern Will får ett utbrott och hotar pappan i familjen till livet. Polisen anländer och Will blir intagen på mentalsjukhus. Katie kan inte förlåta, även om hon egentligen den enda han har att ty sig till, den enda han litar på i världen. Hon vägrar att besvara hans telefonsamtal och efter en tid slutar han ringa.

Part Four. Det har blivit sommarlov igen och för andra året i rad har Katie sommarläsning på Yale, där hon även tränar med simlaget. Hon träffar Eddie som hon blir mer och mer intresserad av, börjar gå ut och festa, dricker, röker och sover knappt. Sommarläsningen tar stryk och även simningen. När hon till slut är nära att bli kickad från simlaget tar hon sig samman och skärper sig.
Tillbaka på internatet för tredje året får hon en dag reda på att hennes bror mördat en ordningsman på sjukhuset där han är intagen. Saker och ting börjar spåra ur i hennes liv. Hon är otrogen mot Drew med hans bästa vän, hon kommer inte in på Yale för collage, skolans populäraste tjej som hon var vän med avslöjar allt om Will för resten av skolan. Livet suger, men Katie har ändå sin rumskamrat Mazzie som hon kommit nära. Det finns ett speciellt band dem emellan och tack vare Mazzie orkar Katie stå ut de sista veckorna av internat-tiden.


The truth about forever. Sarah Dessen


Macy har aldrig tillåtit sig att sörja sin avlidne far. Istället rusar hon in i en evig strävan att vara perfekt. Både till sitt utseende och i hemmet och skolan. Det blir viktigt att visa upp en fasad att allt är bra och hon tar avstånd från människor när hon egentligen behöver dem som mest, när det hon helst behöver är närhet och tröst.
Hon åtar sig att ta över sin pojkväns biblioteksjobb under sommaren som just börjat, då han själv ska iväg på "sommarläger för snillen". Ett jobb där hon direkt finner sig vantrivas. Framför sig ser hon en enda lång sommar av pina och tristess.
Räddningen blir ett jobb hon får av en slump på en cateringsfirma. Allt stök och bök där är precis vad hon behöver i sitt annars så tysta, välordnade och perfekta liv.
Det blir en händelserik sommar till slut, och som äntligen får Macy att komma ur sitt skal. Hjälper henne att tillåta sig själv att våga sörja och våga leva.


4/5 !
[väldigt bra]


Kalifens hus

är skriven av frilansjournalisten Tahir Shah och omfattar den period i hans liv då han bestämde sig att med fru och barn flytta från grådaskiga London till färgstarka soliga Casablanca i Marocko.
Tahir själv har angloafghanska rötter och brukade i barndomen bila runt med familjen i Marocko. Fadern var från Afghanistan, men då det var oroligheter i landet så blev semestrarna i Marocko ett annat sätt att visa sina barn hur han själv levt som barn, uppe bland bergen. Även Tahirs farfar hade bott de sista åren av sitt liv i Marocko och detta faktum dyker med jämna mellanrum upp i boken.
Att flytta från en trång lägenhet i London till det stora huset med mycket mark i Marocko blir en minst sagt turbulent omställning. Saker och ting går inte direkt som Tahir tänkt sig. Huset de köpt är i stort behov av renovering och under detta förlopppet dyker alla möjliga sorters problem upp. Tahir och hans familj konfronteras med allt ifrån omöjliga byggarbetare som aldrig tycks kunna avsluta nåt de påbörjat, översvämningar, insektsinvasioner, opålitliga försäljare, Marockanska maffian, anställda som rymmer med pengar, och för att inte tala om alla dessa otaliga djinner! Som tycks göra allt för att sätta käppar i hjulet. Djinner som enligt marockanerna är elaka andar och alltid har ett horn i sidan på människorna.
Tahir tvingas möta den kulturkrock det innebär att vara uppväxt i ett land där vetenskap och rationellt tänkade dominerar och plötsligt komma till ett land där istället religion och vidskeplighet styr vardagen.

Det jag gillar med Kalifens hus är att den faktiskt är sann och dessutom skriven i nutid (2006). Tahir Shah är bra på utförliga beskrivningar och att läsa boken blir som en levande guidetur i Marocko, med alla dessa städer och platser som omnämns. Det blir även en slags guidebok i marockanernas kultur och mentalitet.
Uppskattat var också de olika tänkvärda meningarna och ordspråk som alltid inledde ett nytt kapitel.

Det negativa med boken är att Tahir Shah hoppar väldigt mycket från händelse till händelse. För det mesta är det ett bra flöde, men ibland känns det som att berättelserna blir avbrutna mitt i. Det blir oavslutat och hackigt. Helheten i boken förlorar sitt flöde och känns istället full av hål.
Att Tahirs familj med fru och barn så sällan omnämns gör även att boken faller ganska platt. Det blir inte alltid så bra dimension när det främst är byggnadsprocessen som följs. Mer om familjen hade gett boken en fullständigare helhet och gjort den än mer fullständig!

Men ja, trots dessa sista negativa rader så gillade jag boken och det målande berättandet om Marocko och dess folk. Och kulturkrocken som väntar en västerlänning som flyttar till ett nordafrikanskt land.

Boken får betyg 3/5 [Bra]


Bokrecensioner

Jag har äntligen börjat känna för att skriva recensioner av böcker jag läser. Under ett ganska långt tag har jag inte alls funnit nån ro att läsa böcker, än mindre skriva recensioner, men nu har känslan så sakta börjat smyga sig fram igen. Tidigare har jag haft viljan men inte orken/känslan för det. Men nu så, nu är jag förhoppningsvis igång!
Tanken var först att bara ha recensionerna nerskrivna i min dagbok, att bara ha dem för mig själv helt enkelt. Men nu när jag ändå skaffat den här bloggen kan jag lika gärna även publicera dem här ju!


Betygsskalan är följande:

X - Läs den ej!!

1/5 - Dålig


2/5 - Helt okej

3/5 - Bra!

4/5 - Väldigt bra

5/5 - Wow! Perfect Match!


RSS 2.0