drömmar med sensmoral
Det är alltid kul o drömma drömmar som har en sensmoral i slutändan. Jag brukar inte göra det såå ofta, istället brukar jag själv få ligga kvar i sängen och tolka fram och tillbaka för att få ut poängen (jag tror att allt vi drömmer har en poäng, vare sig det är att bara sammanfatta känslor eller faktiskt ge oss lite hintar i livet)
Drömmen var ganska lång men i slutet handlade den om att jag var hemma hos en bekant och skulle duscha. Så jag står där naken bakom draperiet och ett gäng svartklädda "gangsta-killlar" (haha) kommer in i badrummet, de var kanske fem, sex stycken. Jag blev inte rädd för dem, bara orolig att de skulle se mig naken. Av nån anledning skulle jag just då gå iväg o hämta nåt på andra sidan rummet, men det fanns draperi längs hela vägen så jag slapp visa mig. Då började killarna dra i draperiet och fick till slut undan det. Där stod jag nu helt naken inför dem, och som jag hade väntat började de skratta åt mig. Jag skämdes för min kropp och tittade på killarnas reaktioner, vissa vek t.o.m undan med blicken, inte av hänsyn till mig utan för att de 'inte gillade vad de såg'. På nåt sätt så fylldes jag ändå inte jättemkt av skamkänslor. Det här hade varit en stor oro, att de skulle se mig naken, men nu när det väl inträffade och jag fick möta det öga mot öga, då var det inte lika farligt längre. Mina egna farhågor om det hela hade varit jobbigare än den aktuella händelsen! Jag visste ändå inte vart jag skulle ta vägen och jag gick tillbaka till duschen för att gömma mig medan killarna fortsatte skratta och följde mig med blicken. När jag till slut kom bakom draperiet igen ploppade det plötsligt upp en tanke
Drömmen var ganska lång men i slutet handlade den om att jag var hemma hos en bekant och skulle duscha. Så jag står där naken bakom draperiet och ett gäng svartklädda "gangsta-killlar" (haha) kommer in i badrummet, de var kanske fem, sex stycken. Jag blev inte rädd för dem, bara orolig att de skulle se mig naken. Av nån anledning skulle jag just då gå iväg o hämta nåt på andra sidan rummet, men det fanns draperi längs hela vägen så jag slapp visa mig. Då började killarna dra i draperiet och fick till slut undan det. Där stod jag nu helt naken inför dem, och som jag hade väntat började de skratta åt mig. Jag skämdes för min kropp och tittade på killarnas reaktioner, vissa vek t.o.m undan med blicken, inte av hänsyn till mig utan för att de 'inte gillade vad de såg'. På nåt sätt så fylldes jag ändå inte jättemkt av skamkänslor. Det här hade varit en stor oro, att de skulle se mig naken, men nu när det väl inträffade och jag fick möta det öga mot öga, då var det inte lika farligt längre. Mina egna farhågor om det hela hade varit jobbigare än den aktuella händelsen! Jag visste ändå inte vart jag skulle ta vägen och jag gick tillbaka till duschen för att gömma mig medan killarna fortsatte skratta och följde mig med blicken. När jag till slut kom bakom draperiet igen ploppade det plötsligt upp en tanke
Det är klart att de skrattar nu. De blir ju inte utsatta för samma sak själva!
Och på nåt sätt blev jag väldigt bestämd där och då, fylldes av en jävlar anamma. Jag gick ut från duschen och fram till killarna, letade faktiskt upp en speciell kille i gänget och när jag kom fram till honom drog jag ner gylfen och sen byxorna. Han gjorde inget motstånd och när jag var klar med honom gick jag efter en annan kille som försökte smita. Utanför var det ett vardagsrum där några ungdomar kollade på tv och när jag kom ikapp honom i dörröppningen ställde jag mig bakom honom och drog ner byxorna där han stod vänd mot ungdomarna i soffan. Sen, haha, hade jag lite kul och vaggade honom åt sidorna så att hans snopp skulle dingla fram och tillbaka. Alla ungdomar skrattade åt honom och själv tänkte jag "Nu är det inte längre så jäkla kul, va?!".
På nåt sätt så hade jag här bevisat för mig själv, och även killarna, att det kunde minsann bli ombytta roller. Först skrattade de åt mig, för att jag var naken, men när det väl hände dem själva så var det inte så himla roligt längre. Detta fick mig att förstå att när jag får skamkänslor, om nån tex skrattar åt mig, pekar ut mig. Då ska jag alltid komma ihåg -för min egen skull- att hade istället den personen varit i min situation, då hade det inte varit så kul längre. Att visst, folk må skratta åt mig men hade de varit i min sits, så hade de lika gärna kunnat bli skrattade åt istället = Jag rår inte för mina omständigheter och de andra hade lika gärna kunnat vara i min sits = Vi är jämlika! Vi rår inte för våra omständigheter, någon av oss.
Kanske lite svårt för andra att hänga med i mina tankar.. Men ja.. drömmen gav mig i alla fall nåt att tänka vidare på. Ofta kan drömmar vara väldigt bra på det sättet, att man förstår saker och sammanhang som man kanske aldrig annars skulle tänkt på. I och med att man får till sig ett faktiskt scenario så har man lättare att förstå vissa grejer.
På nåt sätt så hade jag här bevisat för mig själv, och även killarna, att det kunde minsann bli ombytta roller. Först skrattade de åt mig, för att jag var naken, men när det väl hände dem själva så var det inte så himla roligt längre. Detta fick mig att förstå att när jag får skamkänslor, om nån tex skrattar åt mig, pekar ut mig. Då ska jag alltid komma ihåg -för min egen skull- att hade istället den personen varit i min situation, då hade det inte varit så kul längre. Att visst, folk må skratta åt mig men hade de varit i min sits, så hade de lika gärna kunnat bli skrattade åt istället = Jag rår inte för mina omständigheter och de andra hade lika gärna kunnat vara i min sits = Vi är jämlika! Vi rår inte för våra omständigheter, någon av oss.
Kanske lite svårt för andra att hänga med i mina tankar.. Men ja.. drömmen gav mig i alla fall nåt att tänka vidare på. Ofta kan drömmar vara väldigt bra på det sättet, att man förstår saker och sammanhang som man kanske aldrig annars skulle tänkt på. I och med att man får till sig ett faktiskt scenario så har man lättare att förstå vissa grejer.
Kommentarer
Postat av: Ollie
sv: tack! :D hm typ 10?:O tror jag ^^
Postat av: Ollie
sv: och nej jag har inte sett avatar, har bara läst manuset ^^ :D
Postat av: Frida
sv: det måste ju bero på det kalla värdet!
Trackback
